Det gick och det var en utmaning…

…det var fullt möjligt att ta sig till jobbet idag, jag hörde några på jobbet som klagade över deras resväg (jag vrider mig av skratt, inombords) !



Dock blev det 4 timmar i bil – och då kan man fråga sig: Var det miljövänligt ?



/Ela

Dagens första utmaning…

…9 mil i snökaos till jobbet.



Spännande !



/Ela

Fångad

Nu har jag åter igen blivit fångad av Katarina Wennstam, denna gången i hennes bok Alfahannen. Har hittills bara sprungit på en av hennes böcker som var mindre bra, annars har alla varit kanon. Bäst hittills är Smuts ! Där gäller detta att hålla isär bokens handling med verkligheten, det är lätt att börja se sig omkring och fundera hur människor tänker, hur de agerar och deras mörkaste tankar.



Jag älskar ljudböcker!



Nästa bok blir givetvis Liza Marklund senaste som hon nu har skrivit ihop med James Patterson, den heter Postcard Killers



/Ela

Systern på avdelning 10

Idag fick jag pratat med bl a systern på avd. 10. Hon låter glad, hon litar direkt på mig, att jag är min pappas enda dotter. Jag lägger ingen vikt i att väga för och nackdelar med att hon inte tog mer uppgifter från mig.
Hon berättar om undersökningarna, och utredningarna som kommer att fortsätta. Hon pratar glatt, obekymrat, sakligt men ändå med känsla. Jag är stum – är det allvarligt eller inte, det vågar jag givetvis inte fråga. Men hon sa inte att jag bör komma direkt, hon nämnde inte ens att jag skulle komma. Pappa kommer få åka hem i väntan på svar och fler undersökningar, dock kommer han varje dag få besöka sjukhuset för sprutor och tester.


Det infinner sig ett lugn – ett lugn som bara en sjuksköterska sakliga ord kan ge. Ett lugn som säger att det INTE är slut, ett lugn som säger att de inte vet vad det är och att de kommer fortsätta ta hand om honom. Varför ringde jag inte redan i fredags, för att då få höra deras ord, och inte ord från skärrade familjemedlemmar ?


Jag funderar vidare i soffan… läser, lyssnar, mailar…Jag måste trycka på “play” igen !


/Ela

Olika personer = olika reaktioner…

Vad än framtiden kommer att ge, så lär man sig otroligt mycket genom de faser man går igenom. Jag upplever att det är lätt att förstå sina egna tankar, funderingar, humör osv.

Men det svåra är att förstå sig på andra i dessa situationer där alla reagerar olika. Dessa olika reaktioner skall man tackla i sin egen värld, i den värld som man själv har försökt skapa efter de förutsättningar  som är i skrivande stund.

Själv lever jag med “paus-knappen” intryckt. Jag går och väntar för att agera. Jag väntar på besked  … I mitt “paus-koma” så jobbar jag lite, tittar på TV, lyssnar på ljudbok högt …

/Ela